Hur går det till när stora människogrupper snabbt ändrar beteenden? Finns det bra exempel på andra lyckade kampanjer och vad kan vi lära av dem? 

Tack för en intressant fråga från en av våra följare.

Först och främst är det stor skillnad om det gäller att förändra ett enskilt beteende eller om det gäller systemförändring. Det finns exempel på snabba förändringar i frågor som är ganska avgränsade, t.ex. drog Coop snabbt tillbaka en trekantsbikini för små barn och bebisar som man hade lanserat, då många kunder blev rasande och hörde av sig. I sådana frågor kan konsumentmakt vara snabb, särskilt när hela makten ligger hos ett företag som inte vill ha dåligt rykte. I dagsläget känner vi inte till någon forskning som visar att konsumentmakt kan åstadkomma en systemförändring (hör gärna av dig till oss om du vet något!). En annan viktig faktor att ta hänsyn till är tidsperspektivet – är det bråttom eller gott om tid? Konsumentmakt funkar ofta ganska långsamt när det gäller större frågor, t.ex. att fler blir vegetarianer. Det händer saker, men det tar tid. När det gäller klimatet krävs systemförändring på en omfattande nivå på kort tid och det bedöms vara för bråttom för att arbeta en fråga i taget med konsumentmakt. Samtidigt GÖR det skillnad att göra egna förändringar och att berätta för vänner och bekanta om dem. Även om effekten av direkt konsumentmakt inte är så påtaglig i komplexa frågor som klimatet så kan du påverka andra genom att vara en del av en normförändring.

En forskningsartikel som kom ut förra året (Experimental evidence for tipping points in social convention av Centola et al. i Science) undersökte experimentellt hur många i en grupp som behöver uttrycka en avvikande åsikt, för att åstadkomma en förändring av hela gruppen och kom fram till att det krävs 25% för att skapa en social tipping point. Vi människor är utpräglat sociala varelser som vill göra som andra gör. Glädjande nog krävs det alltså enligt denna studie bara att en fjärdedel börjar göra annorlunda för att det ska påverka normerna i en population, medan man tidigare har tänkt sig att det krävs en majoritet.

Annan forskning som tidigare har tittat på samhällsomställningar menar att det behövs 3-4% högengagerade för att skapa en stor omställning. Med högengagerade menas personer som utför civil olydnad, protester, bojkotter och och andra former av fredligt icke-samarbete med rådande system. Det är en av grunderna för hur t.ex. Extinction Rebellion arbetar. En viktig princip när det gäller långsiktigt hållbara samhällsomställningar är att följa en princip av ickevåld.
Icke att förglömma är att många stora, snabba övergångar har skett genom lagstiftning. T.ex. helgen innan man införde lagen om obligatorisk användning av bilbälte även i baksätet år 1983 använde 10% av vuxna baksätespassagerare bälte, jämfört med 60% några dagar efter att den nya lagen började gälla.

Hänvisningar för den som vill fördjupa sig:
- Diffusion of innovations-teorin av professor Everett Rogers beskriver tipping points och hur nya idéer får fäste på ett bra sätt.
- Du tror väl inte att du kan förändra världen utan att anstränga dig? – bok av Stina Oscarsson om kampanjstrategi och samhällsförändring.
- Why civil resistance works – The strategic logic of nonviolent conflict – bok av Erica Chenoweth och Maria J. Stephan

/Sofia Vänelid genom Klimatpsykologigruppen

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

-

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln

-