Frågor och svar om klimatpsykologi


Här publicerar vi svar på de frågor vi fått. För att ställa en fråga gå in på vår facebooksida eller maila oss på klimatpsykologigruppen@gmail.com

Hur kan vi vässa argumenten när vi vill dela fakta och få människor att vakna upp? Vad bör en tänka på då?

Tack för frågan från en av våra följare.

Viktigt att tänka på när vi pratar om klimatkommunikation är att många fastnar i fällan att vilja ge mer och smartare information/argument. Men där har forskare sett att även om människor får mer fakta om klimatfrågan så leder det inte till förändring. Ofta upplevs klimatfrågan som något distanserat i framtiden, eller något som kommer hända någon annan. Det blir bara ord på ett papper. Vi människor är mycket mer känslostyrda när det kommer till att handla, så vi måste lyfta fram känslorna i klimatkommunikationen.

Läs hela inlägget »

Hur kan klimatrörelsen växa sig stark utan att skrämma bort den stora massan? Tack för frågan från en av våra följare.

Tack för frågan från en av våra följare.

Vi människor är sociala varelser som vill höra till. Därför har vi en tendens att vilja göra som de människor vi själva ser upp till eller de vi upplever är lika oss själva. För att locka många människor till klimatrörelser är det därför bra att tänka på att ha en stor spridning bland sina medlemmar och att ansiktena utåt kommer från många olika grupper, samhällsklasser, yrken, politiska partier, har olika klädstil osv.

Läs hela inlägget »

Hur får man yngre att engagera sig för klimatet? Vi har startat ett klimatnätverk i kommunen där vi bor. Igår hade vi vårt första möte. Till mötet kom 40 personer varav 30 var i 70-årsåldern. Varför är det så? Det är väl vi som lever om 30 år som borde känna oss mest stressade? Hur ska man kommunicera för att få yngre att engagera sig? 

Tack för frågan från en av våra följare.

Det här är ett vanligt problem som många miljöorganisationer brottas med, särskilt initiativ där fokus är klimat. Det är många olika faktorer som spelar in som försvårar engagemang för klimatet. Vi lever i ett samhälle präglat av ett extremt tempo med höga krav på prestation, inte bara i arbetslivet utan även i vardagslivet. Normer uppmuntrar oss att lägga tid och energi på individuella projekt av självförverkligande. Klimatet är något vi förväntas hantera som individer inom de snäva ramar som erbjuds i ett samhälle som är organiserat på ett sådant sätt att klimatet inte finns med i våra vardagliga sammanhang. När vi gjort allt annat som krävs av oss i arbetsliv och vardagsliv så ska klimatet hanteras ideellt på den lilla fritid som blir över.

Läs hela inlägget »

Hur går det till när stora människogrupper snabbt ändrar beteenden? Finns det bra exempel på andra lyckade kampanjer och vad kan vi lära av dem? 

Tack för en intressant fråga från en av våra följare.

Först och främst är det stor skillnad om det gäller att förändra ett enskilt beteende eller om det gäller systemförändring. Det finns exempel på snabba förändringar i frågor som är ganska avgränsade, t.ex. drog Coop snabbt tillbaka en trekantsbikini för små barn och bebisar som man hade lanserat, då många kunder blev rasande och hörde av sig. I sådana frågor kan konsumentmakt vara snabb, särskilt när hela makten ligger hos ett företag som inte vill ha dåligt rykte. I dagsläget känner vi inte till någon forskning som visar att konsumentmakt kan åstadkomma en systemförändring (hör gärna av dig till oss om du vet något!). En annan viktig faktor att ta hänsyn till är tidsperspektivet – är det bråttom eller gott om tid? Konsumentmakt funkar ofta ganska långsamt när det gäller större frågor, t.ex. att fler blir vegetarianer. Det händer saker, men det tar tid. När det gäller klimatet krävs systemförändring på en omfattande nivå på kort tid och det bedöms vara för bråttom för att arbeta en fråga i taget med konsumentmakt. Samtidigt GÖR det skillnad att göra egna förändringar och att berätta för vänner och bekanta om dem. Även om effekten av direkt konsumentmakt inte är så påtaglig i komplexa frågor som klimatet så kan du påverka andra genom att vara en del av en normförändring.

Läs hela inlägget »

Hur kommer det sig att empatiska, intelligenta, samhällsintresserade och allmänbildade personer inte ser och tar in det som händer?

Tack för frågan från en av våra följare!

För att förstå och besvara den frågan behöver vi förutom att utgå ifrån psykologi vända blicken mot klimatsociologin. Det stämmer i och för sig generellt att vi människor inte mentalt klarar av att ta in världens <alla> kriser. Men i den beteendenskapliga klimatforskningen finns mycket som tyder på att vi tenderar att förhålla oss väldigt annorlunda till klimat/miljö jämfört med hur vi förhåller oss till andra viktiga samhällsfrågor.

Läs hela inlägget »

Hur öppnar man ett samtal om klimatförändringarna? Vilka frågor ska man ställa så det blir ett bra och konstruktivt samtal? Det är så lätt att förstöra stämningen på en middag el dyl. Hur ger man släkt, vänner och grannar goda råd utan att de ska hamna i försvar?

Tack för denna viktiga fråga från en av våra följare!

Denna typ av frågor ser vi diskuteras mycket i olika klimatforum. Och även bland psykologiutbildade förs diskussioner runt hur man ska eller inte ska prata om klimatet med de som inte är lika engagerade som en själv. Det finns ingen entydig forskning att referera till så vi kommer därför lyfta fram några olika idéer utifrån psykologin i stort och utifrån mer klimatpsykologisk kunskap.
 

Läs hela inlägget »

Hej, mitt barns lärare berättade att vi har fem år på oss att reda planeten. Flickan är 8 och har svårt att sova pga detta. Hur ska jag göra?

Tack till en av våra läsare för denna fråga.

Föräldrar funderar ofta över denna typ av frågor – ska man eller ska man inte prata om svåra saker med barn. Ska man berätta om klimatkrisen, ska man prata om döden när mormor gått bort? Och hur ska man göra det? Det man kan säga är att det är viktigt att svara ärligt på barnets frågor och att bemöta de känslor som väcks.

Börja med att verkligen lyssna in vad ditt barns oro handlar om så att du vet vad du ska bemöta. Bekräfta att det är sant att vi står inför en väldigt svår situation och visa förståelse för hennes oro. För det är viktigt att tänka på att hennes reaktion inte är sjuklig utan en helt normal reaktion på en allvarlig situation. Det kan med det komma upp en massa olika känslor – ilska, sorg, rädsla. Finns då där för henne och bekräfta att känslorna är förståeliga.

Läs hela inlägget »
"Ofta pratas det om att människor är själviska, ignoranta och giriga och att det är en anledning till att fler inte engagerar sig i klimatfrågan. Är det så?" 

(En omarbetad dialog från ett klimatforum)

"Vår erfarenhet är att det är vanligt att klimatforskare och miljöaktiva talar om att människor är själviska, egoistiska och giriga och menar att detta skulle vara orsak till att de inte engagerar sig för klimatet. Idén om människan som självisk, girig och egoistisk är problematisk utifrån psykologiskt perspektiv. Många decenniers socialpsykologiska och sociologiska studier ger en annorlunda bild. Från ett psykologiskt perspektiv är människan mer komplex än vi normalt kanske tänker. Att någon utför en självisk handling är inte detsamma som att den är självisk/har en självisk personlighet. Och tanken att det skulle vara girighet och själviskhet som är orsak till människors attityder, beteenden och ointresse för klimatet finns det inte stöd för inom beteendevetenskaplig klimatforskning. 
 
Läs hela inlägget »